‘Fråga vad vi tjänar på invandringen’, BTs gästledare

Suck. Hur ofta ser man inte artiklar, eller utläggningar i annan form, som den här? http://www.bt.se/ledare/kronikorer/fraga-vad-vi-tjanar-pa-invandringen(4230798).gm

Här skulle man kunna gå in och först förklara i detalj varför tyckaren i den här frågan har fel. Fel i sin övegripande formulering som ju antyder att vi som just nu bor i landet tjänar på fortsatt invandring (i den skala vi nu har).

Om någon undrar över argumenten till varför inte invandringspolitiken, rent krasst materiellt, är av godo räcker det att se på en del andra sådana här utläggningar och deras svar. Kika gärna på Tinos utläggning här http://www.tino.us/2013/12/fores-och-svensk-naringslivs-oarliga-i-dn-annons/ så har ni den vetenskapliga synen på det hela.

Nu i valtider verkar det lite som om media börjar bomba ut sådant här material. Hur många, unga människor exempelvis, tror på det här rakt av? Den motsatta rösten är inte alls lika hög. För en tid sedan publicerades ett angrepp på SD, de-är-nazister budskapet, på dialog i BT. Mitt ‘svar’ (trots jag inte är sd-politiker) kom naturligtvis inte med. De är inte alls måna om att låta båda sidor komma fram.

Insändarsvar som inte publicerades i Borås Tidning (svar till Tove Liljeholm)

I onsdags publicerades en kortare notis från vänsterpolitikern Tove Liljeholm på Borås Tidnings dialog-sida (pappersvarianten). den handlade om den ökande aktiviteten från nazisternas sida, enligt en ny Expo-rapport. Vad den också gjorde var att skuldbelägga SD för denna trend.

Undertecknad skickade in ett svar på detta dagen efter, men det har inte publicerats. Kanske var det dåligt formulerat? Eller så var det kränkande, kanske? Eller så följer även BT det förhärskande paradigmet att inte ge utrymme till opposition, så här i valtider.  Så här såg den ut:

Att likna SD vid verkligt nazistiska partier, så där lite i förbifarten, är väldigt vanligt. Även kritik mot invandringspolitiken jämställs gärna med rasism. Väldigt bekvämt för då behöver man inte argumentera för sin sak på riktigt och är ungefär lika moget som att jämföra Vänsterpartiet vid rabiata stalinister. 

 

Med din världsbild blir världen runtomkring väldigt ond. De andra länderna har i mångt och mycket samma invandringspolitik som SD förespråkar. ‘Vanliga’ partier, högerpartier och vänsterpartier styr dessa länder. Genom din tankegång kan man tro att du anser att EU styrs av fascister. Dessutom tycker en majoritet av svenskarna att vi ska ta emot färre flyktingar (46 % mot 29 % som inte tycker det – SOM-undersökningarna), vad är din uppfattning om dessa? Rasister?

 

Du skriver om att stå emot våld och hot. Nå, de som på politisk grund utsätts för våld mest är SD-politiker (enligt SÄPO). Det är anledningen till att partiet har svårt att hitta företrädare, det är farligt.

 

Nazisterna / fascisterna var och är förskräckliga. Du likställer SD-politikerna och sympatisörerna med de här monstren. Har du något ansvar för våldet som riktas mot dessa?

Mats

 

Jag har inga större förhoppningar om att just det här inlägget skulle ta sig igenom informationsbruset. Jag är bara en enda liten ödmjuk bloggare. Detta är den gigantiska fördel förespråkare av dagens migrationspolitik har. De har den största megafonen, de bästa skribenterna och kan oemotsagda, för det mesta, häva ur sig saker – så där i förbifarten. 

Vad de håller på med, genom repetition av budskapet, är att skapa en rasistisk brännmärkning av SD och all opposition mot massmigrationen. Man bjuder in ‘forskare’ till program som Studio Ett eller till föreläsningar på fackföreningar (hej Henrik Arnstad). Eller man nämner Front National, Gyllene Gryning eller Sannfinländarna i samma mening som Sverigedemokraterna. Man skapar en bild av en stor konspiration eller abstrakt våg av nynazism, där – tada – SD ingår.

Det här gör man mot ett parti som företräder mer än 45 % av befolkningens uppfattning om migrationen. Alltså, kan man tro, att de även betraktar nära hälften av invånarna som brunskjortor.

Det är den vanlige människan på gatan som är 7-klöverns och journalistens fiende alltså. I den här nattsvarta världen kämpar de här ljusets hjältar mot den smutsiga pöbeln, mot den rasistiska mobben som ifrågasätter allas lika värde (rätten att komma till Sverige och bo här med tillgång till alla socialförsäkringssystem).

 

Hederskulturen, vår framtid

Senaste avsnittet av p1-radioprogrammet Kaliber  tar upp det som jag allra mest ogillar med dagens invandringspolitik: Att det kommer att förvandla oss till ännu ett land som hatar kvinnor. Det finns nog med sådana nationer i världen och inom min egen livstid kommer jag få se jämnställdheten som bygts upp under lång tid försvinna.

Det är majoriteten i landet som bestämmer hur kulturen är. Den växande blandningen av kulturer från mellanöstern och andra delar av världen kommer ‘snart’ att vara det nya Sverige. Uträkningarna för dett skiljer sig åt en smula, här finns en av dessa: http://affes.wordpress.com/2010/09/05/svenskar-i-minoritet-ar-2050/ och http://affes.wordpress.com/2013/10/17/folkutbytet-fortsatter/ Man kan nog gissa att det kommer gå fortare än så eftersom vår politiker hela tiden blir allt mer radikala i den här frågan. Får MP en nyckelroll i nästa val har vi ett parti som öppet deklarerat att de vill ha fri invandring.

 

Förväntningar och önskedrömmar inför dagens Filosofiska rummet om Breiviks ideér.

Är nyfiken på hur den norske mördaren tänkte. Hur han kom fram till att massmord skulle hjälpa till att stoppa den pågående förändringen i europa. Att morden är ett reklamstunt har ju framgått. I mina ögon den mest negativa reklamen något kan få. Tyvärr har många, inte minst expo och andra korsriddare :*), hoppat på det makabra tåget att använda tragedin för sina propagandasyften.

Programmet finns här (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=5241352).

Jag själv anser att det vore viktigt att utbilda allmänheten om möjligheten att de med islam som religion blir majoriteten i samhället inom en viss tid. Därför hoppas jag på de kommer ta upp denna prognosticering som faktiskt kan utföras av de flesta med tillgång till lite statistik och ett excelblad.

Tyvärr tror jag inte programmet kommer uppehålla sig så mycket kring den frågan. FR har naturligtvis som avsikt att misskreditera galningens idévärld (varav 90% av den verkligen förtjänar spott och spe anser jag). En väldigt stor och blandad soppa teorier och belagd fakta, som många människor har med i sin väldsbild.

De kommer förmodligen lyfta fram det som uppenbart är ‘luddigt’ tänkt: Konspirationsteorierna och de delar som är fria associattioner, anti-feminismen osv. Har tidigare sett ett kortare inslag om euroarabien i aktuellt på svt, där nämnde de inte alls den ‘matematiska’ delen utan bara foliehattarnas del med konspirationer. Blir nog samma visa i det här programmet.

Det allra bästa ur journalistisk synvinkel hade nog varit att ha med en bra akademisk företrädare (någon av de demografer som tagit upp frågan exempelvis) för euroarabia-teorin. Sedan hade lika många motståndare till denna kunnat stöta och blöta sina teorier mot varandra. Det hade varit det ultimata upplägget tycker jag. Men då har förstås redaktionen problemet att ‘fel’ sida kan ‘vinna’.

Eftersom jag, för länge sedan, sett siffror och resonemang kring demografin i sverige och europa så tror jag att vi inom en snar framtid kan ha en situation där Islam dominerar vårt samhälle. Jag hoppas intensivt jag har fel för av det jag har läst och sett av den religionen så strider den mot exempelvis jämlikhetstanken (som jag själv med en liten dotter tycker det vore bra om vi kunde behålla). Om någon expert, i ‘ärlig kamp’, skulle kunna överbevisa en statistiker som tror på euroarabia-tanken att demografin inte utvecklas åt det hållet skulle jag sova lugnare. Men tyvärr så kommer jag nog alldrig få en sådan match i svenska medier.

Ang. Ali Esbatis post i Aftonbladet

Alis artikel på http://www.aftonbladet.se/kultur/article14676011.ab

Det ABB gjorde var fruktansvärt, han har gjort Norge och världen till en sämre plats genom att döda ett stort antal unga människor, som hade hela livet framför sig. Hade precis själv en nära vän som dog före sin tid och jag kan sympatisera med den saknad det här efterlämnar.

Hemskt är också det politiska etablisemangets (Med Ali och andra i spetsen) försök att profitera på händelsen. Att försöka tysta debatten kring islamisering med hjälp av all den här döden. Det pratas om dottern i hans artikel, tja om islam vinner i Norge så kommer hon ha en livstid med förtryck som aldrig haft motstycke i nordisk historia.

Ali och andra bemöter aldrig ‘konspirationen’ i sig (argumenten). Logiken i hotbeskrivningen bemöts aldrig och det kan tyvärr vara därför att den är sann. Jag saknar ännu en artikel där man tar upp de demografiska mätvärdena och säger något i stil med “den här andra undersökningen visar att det är fel”. Eller alternativt, “ok, det är sant. Men det spelar ingen roll för vår kultur hotas ändå inte därför att…”

Att tysta debatten kring Islam och dess påverkan på bland annat jämlikheten mellan kvinnor/män och muslimer/otrogna är fel på samma sätt som det vore fel att tysta debatten om miljöförstöring pga Unabombaren (Theodore Kaczynski).

http://sv.wikipedia.org/wiki/Theodore_Kaczynski (Unabombaren) var emot miljöförstöring, bla. Ska man säga åt Miljöpartiet att sluta med sin terror-retorik pga av det? Alla former av alarmism kan ge kraftiga, oförutsedda och olyckliga svar hos störda individer. 

Ensidighet och Censur

En del i det mediala efterspelet till terrorattacken på Utöya är att journalisterna granskar (eller argumenterar mot) kritiken mot det multikulturella, islam eller massinvandring. Självklart är det bra att syna avarterna. Men allt för mycket tar det här sig uttryck i en inlindad cencuriver.
Dessutom finns aldrig några förbihåll i debatten om att det faktiskt existerar berättigad kritik mot de nämnda företeleserna. Inte heller mot medias roll som helhet. Anledningen till det, skulle jag själv gissa, är att i journalisternas värld ingen sådan, berättigad kritik, existerar. Alla invändningar handlar om rasism/okunskap/irrationell rädsla/islamofobi/etc. Att media mörkar om avigsidorna hos den förda politiken – om än det minsta lilla – går inte att medge.
Journalisterna för en debatt om hur man kan bemöta de källor av kritik som finns. Webplatsen Politiskt inkorrekt och kommentarsfält i tidningar, brukar omnämnas som sådana. Dessutom gör man försök att beskriva deras argument.
Exempel är P1:s morgonprogram idag. Där diskuterar Lena Sundström och Jonathan Leman med programledaren. Lena antyder att mer censur skulle vara att föredra. Man uppehåller sig mycket kring misstänksamheten mot etablissemanget och mot journalistiken.
Den stora besvikelsen med sådana här inslag är ofta, som jag tycker, laguppställningen. Där finns ingen representant för den ‘mörka sidan’. Man pratar om någon/några och är fullständigt fria att definiera dessa som man själv behagar. Man hade kunnat ha med Kent Ekeroth från SD, Merit Wager eller Gunnar Sandelin som motvikt till de här två personernas partsinlaga.
Ett andra, större exempel, är när P1 avhandlar ‘Euroarabia’. Där har man ett par akademiker med som är helt överens. Skulle de inte kunnat bjuda in någon av de engelska forskarna som står bakom den här tanken istället?
Den här typen av ensidighet sänker trovärdigheten markant i mina ögon. I fallet med Euroarabia så får jag intrycket av att de faktiskt inte ger en komplett bild av fenomenet. De uppehåller sig vid konspirationsdelen osunt mycket vilket, i mina ögon, uppenbarligen är tokig. Gör de det av taktiska skäl? För att folk ska avfärda hela den idé-bilden med en gång?
I fallet med Lena Sundström och JL så beskriver de hur de själva censureras på websidan PI, exempelvis och hur vissa främlingsfientliga bloggar med flera olika pseudonymer. Kan de bevisa detta? Hur vanligt är det? Kanske mer viktig exakt vad är det de menar när någon är främlingsfientlig? Plötsligt är de själva nere i samma dike de säger motståndarna befinner sig i.
Låt åsikterna brytas öppet nästa gång. Om det rör sig om åsikter och världsbilder som är föremål för kontrovers – bjud då in ‘kombatanter’ för båda sidor. Beskriv också gärna fenomenen heltäckande.

Utöya – en välsignelse för massinvandringen

Katrine Kielos skriver om de farliga orden i sin ledare. Hatet mot invandrare och mot politiker/journalister. Om beskyllningar av ‘landsföräderi’ och okunskap som finns gentemot dem. Att de får arga mail och kommentarer i artikelfälten. Arga är kanske att göra en underdrift – ursinniga och oförsonliga.
Hon skriver det inte uttryckligen men för henne finns bara två sidor. Den goda – som hon själv tillhör och det onda som ‘de andra’ står för. En dualistisk världsbild där det ena är klart och tydligt gott och det andra ont.
Jag får i varje fall den uppfattningen när jag läser hennes och andras analyser om invandrings-debatten på internet. Ont mot gott och inget däremellan.
Ont och gott ja. För henne handlar det också om oförnuft och svaghet. Den andra sidan är inte bara ond, den tror också på konspirationsteorier och förenklingar. De skuggvarelser som ifrågasätter invandringens storlek (oavsett motiv) är offer för dåliga tider. Svaga individer som inte kan hävda sig i den nya sköna värld som hon, andra journalister och politiker skapat åt oss.
Hon är orolig för hon vet, förmodligen – opinionen är inte på hennes sida i det här. Enligt SOM-undersökningarna så instämmer 45% med meninga att vi borde “Ta emot färre flyktingar i Sverige” (2009). 26% instämmer inte alls och vill alltså detsamma som de flesta politiker.
Hon citerar Bob Fosses film Cabaret och undrar ”Och ni tror fortfarande att ni kan ­kontrollera dem?” – “Dem” i filmen är nazist-sympatisörer i mellankrigstidens Tyskland.
Det är så Katrine Kielos och andra förespråkare av massinvandring ser på befolkningen i det här landet. Som lättledda, onda, får. Offer och medlöpare för nazister. Enda hoppet är att censurera hårdare, annars får ju pöbeln göra som de vill – minska invandringen.
Implikationen av det här synsättet blir också att resten av världen är ond. De flesta jämförbara länder har en betydligt mindre invandring – måttet på hur gott och tolerant ett samhälle är enligt henne.
Terrordådet är en välsignelse för hennes sak. Liksom alla rabiessmittade kommentarsskrivare som delar min egen skepsis mot skalan på invandringen (men kanske inte har samma grund därtill). Nu kan man utan att generas skriva om pöbelns oförstånd, att kontrollera “dem”, och vikten av censur om än inlindat, indirekt.
Nu har man fått något att skriva om. För att bemöta saklig kritik och fakta mot massinvandringen är betydligt svårare. Då är det betydligt mer behändigt att skriva om konspirationsteorier och mordlystna galningar. Sedan kan man konstatera – ja sådana är de – de som inte vill ha lika hög invandring som vi.
USA tas upp som mönster för tolerans och invandring. Konstigt nog, för att komma från någon till vänster i svensk politik. USA och de andra länderna i Amerika grundades ovanpå urinvånarnas döda kroppar. Jag tvivlar på att de har samma höga invandring numera som vi har idag. Dessutom är de betydligt mer egennyttiga i migrationspolitiken. De tar emot folk främst för att de behövs i olika specialyrken.
Om Sverige blir som USA så har urinvånarna (och många invandrare också) skäl att oroa sig.
Massinvandringens extremism går hand i hand med den högerextrema. Om inte galningar och verklig intollerans alls funnits hade vi kunnat föra en betydligt sakligare debatt kring invandringen och därigenom kommit fram till att hålla den lägre.

Konflikt, Rädslans offentliga rum

Så här före avsnittet sänds så kan jag förutspå att invandringens påverkan på kvinnors säkerhet inte kommer att tas upp. Detta trots att rapporter från BRÅ tidigare visat att vissa grupper är överrepresenterade i brottsligheten mot kvinnor.

Om detta (både att redaktionen inte kommer att ta upp det och överrepresentationen i sig) kan man skriva mycket. Om jag själv hade tillhört en sådan grupp så hade jag nog tyckt det varit lite sorgligt – och intressant. Hur relaterar detta till mig, varför är det så bland de med likartad bakgrund som jag?

Konflikt: Skräcken för migranterna

I lördags gick det alltid intressanta ‘Konflikt’ i radions P1, länk. Den här gången handlade det om varför flyktingarna (eller migranterna som de också omnämns) behandlas med sådan rädsla. Att de skickas hem till stor del och varför Italien och Frankrike träter om den fria rörligheten i samban med detta. Den aktuella händelsen har samband med att folk lämnar arabländer som just nu upplever folkligt uppror. Som exempel på den här skräcken tas också det svenska fallet med en man, Pete Ekwiris, som utvisades för tio år sedan till Ghana på felaktig grund, enligt programmets utsago.
Varför?
Är frågan. Jag väntar på att redaktionen och deras gäster ska ta upp just varför och sätta det i sammanhang. Frågeställningen är underbygd med exempel och beskrivning men när de kommer till just det uppdrag redaktionen själva utsatte för avsnittet så… händer nästan inget. Förklaringen blir, som så ofta, att politikerna utnyttjar situationen för att fiska i grumliga vatten – fritt summerat. Att det finns en ‘strömning’ i europa representerat av nationella fronten i Frankrike, nynazistiska partier i Tyskland och SD i Sverige.
Vad jag själv skulle uppskattat vore om Konflikt lyfte fram mer exakt ‘varför’. Vad säger de här sumpfiskarna själva? Här lyser representationen i sändningen med sin partiskhet. Kunde man inte fått tag på någon politiker ifrån Italien eller Frankriker som, i detalj, utfrågats om varför?
Vad gäller det svenska exmplet på ‘migranträdslan’, så hade jag själv kunnat tänka mig varför det som hände Ekwiris hände. Vi har ett stort tryck på vårt land – ca 100.000 personer per år får slå ned sina bopålar just här (tänkt då att det kanske finns lika många till som ansöker men som inte får). Om man sedan läser ‘miggorna’ (anonyma anställda på migrationsverket) på Merit Wagers blog http://meritwager.wordpress.com/ så förstår man att de ständigt möter människor som ljuger. Man skulle faktiskt kunna säga att det är den här situationen – massor av människor och många som ljuger som gör att en del personer kommer i kläm. Fast nu kanske det är jag som fiskar i det grumliga vattnet…

Vad man än tycker om invandringens volym till vårt land så förtjänar ämnets problematik en mer samvetsgrann genomlysning än vad som sker i det här programmet. Kanske är vårt debattklimat så beskaffat att våra journalister inte vågar göra en sådan mer grundlig och opartisk analys. Skulle de ha något jobb att gå till dagen efter att det sändes (Gunnar S exempelvis skrev http://www.dn.se/debatt/journalisterna-morklagger-sanningen-om-invandrarna och hade sedan svårt att få jobb http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article12503936.ab)?